Pauline Wilhelmine - trollkonstnärinna

En dokumentärroman om Elisabeth Sandelins morfars mor, Pauline Wilhelmine Schmidt född i Tislund i Danmark 1865. Pauline är en av Laterna Magica ägarens Laurids Schmidts många barn. Hon möter cirkusfolk på marknader där pappan har en skjutbana. Tidigt visar hon intresse för det magiska. Hon har en längtan att uppträda och får gå i lära hos den store danske trollkonstnären Max Alexander.

Pauline får pröva sina vingar när hon blivit 17 år. Mest använder hon sig av den repertoar hon lärt sig av Max Alexander. Att imitera varandras konster är vanligt men det ger också Pauline samvetskval.  

Pauline Wilhelmine blir en välkänd och uppskattad artist i Sverige och i Finland under sin turné 1887-1888. Med på turnéerna finns hennes far som har en längtan att föra ett kringflackande liv.

En berättelse om Pauline Wilhelmine Schmidts barndom och väg till att bli en talangfull artist. Om drömmen att bli stjärna, om att känna sig utvald. Hur hon med sin fingerfärdighet tar sin publik med storm i en värld hon möter i slutet av 1800- talet med resande trollkonstnärer, clairvoyanter och vaganter. Om lyckade föreställningar i många av Finlands teaterhus och salonger, men också om hennes beslut att avstå från sitt artistskap och gifta sig med fotografen Niels Rasmussen.

Det finns inga brev eller dagböcker bevarade från denna tid, endast några fotografier samt givetvis annonser och recensioner som ingick i de lokala tidningarna under Paulines Finlandsresa 1887-88. Att Pauline hållit på med trollerikonster var en väl dold hemlighet - släktingarna teg när Paulines ungdomsår kom på tal.

 Elisabeth Sandelin har skapat en verklighetsillusion som baserar sig på det sannolika snarare än på faktisk dokumentation. Författaren rör sig hemvant i en värld med cirkusfolk, trollkonstnärer. Hon fångar miljöer, kulturer och personer och skapar en mångsiktad, spännande och inlevelserik roman om den första kvinnliga illusionisten i Finland. Hon har valt att skriva ”en berättelse som Pauline Wilhelmine själv valt att inte berätta.”